tre faktum
* att mina nyinköpta skor luktar my little pony och slutar inte trots barfotafötter dagarna i ända.
* man vet att man är vuxen då man inte längre får plats i en flyttlåda och på så sätt inte kan leka postkontor.
*man kan dö lite lyckligare då man sett en bananfluga full.
fantastic head
jag ska ha ett stenhus i frankrike.
jag ska ha citroner i träden och hönor på taket. jag ska ha tunna sommarklänningar som böljar i brisen, längre hår och alltid rosiga kinder. jag ska ha smuts under naglarna, blåmärken på smalbenen och skrapsår på knäna. jag ska ha en separat hylla åt min giraffsamling, böcker i bokhyllor, margarinlådor och på och i gamla resväskor som åkt med amerikalinjen. jag ska ha tusen och en foton på tusen och en människor från tusen och en olika platser på de vitmålade väggar som inte är av sten. jag ska ha favoritband som bor i mina högtalare och favoritfilmer som huserar i min tv. jag ska ha ett kök med öppen planlösning, vitlök och chiliklasar hängande från taket och ett troget vinglas i högerhanden.
jag ska ha en eskil som kan vara en sån där besserwisserhund, en katt, en man eller ett barn, det spelar inte så stor roll så länge eskil är i huset. likadant gäller med en loke och en ask.
jag ska ha en pool av mosaik, en arméjärnsbänk i en kryddträdgård och jasminblomsdoft i näsan. jag ska ha granngubbar med basker och väst, granngummor med hundra underkjolar och klapprande träskor, grannungar som pallar frukter från mina träd och som ler blygt då jag bjuder dem på flädersaft. jag ska å det bestämdaste ha en redig man med tygskor (aldrig något annat än tygskor i mitt hus), med skjorta och upprullade byxor, med solglimtar i ögonen och långa ögonfransar som fladdrar mjukt, bara för att det skulle vara så fint att kunna tänka att man faktiskt har fjärilspussats med någon. min av solen brunbrända man skulle ha ljust hår på armarna som kittlar under handflatorna och ett leende som får en att smälta och bli en vattenpöl på en stenveranda som barn med gummistövelfötter kan plaska i och som heta solar kan avdunsta och skapa ett perfekt kretslopp utav och aldrig aldrig aldrig ska jag vakna upp ur drömmen.
jag ska ha citroner i träden och hönor på taket. jag ska ha tunna sommarklänningar som böljar i brisen, längre hår och alltid rosiga kinder. jag ska ha smuts under naglarna, blåmärken på smalbenen och skrapsår på knäna. jag ska ha en separat hylla åt min giraffsamling, böcker i bokhyllor, margarinlådor och på och i gamla resväskor som åkt med amerikalinjen. jag ska ha tusen och en foton på tusen och en människor från tusen och en olika platser på de vitmålade väggar som inte är av sten. jag ska ha favoritband som bor i mina högtalare och favoritfilmer som huserar i min tv. jag ska ha ett kök med öppen planlösning, vitlök och chiliklasar hängande från taket och ett troget vinglas i högerhanden.
jag ska ha en eskil som kan vara en sån där besserwisserhund, en katt, en man eller ett barn, det spelar inte så stor roll så länge eskil är i huset. likadant gäller med en loke och en ask.
jag ska ha en pool av mosaik, en arméjärnsbänk i en kryddträdgård och jasminblomsdoft i näsan. jag ska ha granngubbar med basker och väst, granngummor med hundra underkjolar och klapprande träskor, grannungar som pallar frukter från mina träd och som ler blygt då jag bjuder dem på flädersaft. jag ska å det bestämdaste ha en redig man med tygskor (aldrig något annat än tygskor i mitt hus), med skjorta och upprullade byxor, med solglimtar i ögonen och långa ögonfransar som fladdrar mjukt, bara för att det skulle vara så fint att kunna tänka att man faktiskt har fjärilspussats med någon. min av solen brunbrända man skulle ha ljust hår på armarna som kittlar under handflatorna och ett leende som får en att smälta och bli en vattenpöl på en stenveranda som barn med gummistövelfötter kan plaska i och som heta solar kan avdunsta och skapa ett perfekt kretslopp utav och aldrig aldrig aldrig ska jag vakna upp ur drömmen.
den evinnerliga dumheten
jag slutar aldrig förundras över människors dumhet och enfaldighet. äldre i allmänhet men yngre i synnerhet. nåväl. solen säger att det inte är rätt dag att vara bitter. jag försöker argumentera emot, till exempel genom att säga att det inte är lätt då piraterna kölhalats och inte vilka sångare som helst får bo i mina högtalare. solen säger håll käften gå ut och ät upp mig.
det uteblivna svaret på talet
DÄRFÖR att det krävs så jävla mycket mindre hjärnaktivitet till att läsa en blogg klockan tolv på natten än att skriva något (bra) själv. speciellt då man måste lägga all sin energi, måhända med tvivelaktiga resultat, på att sällskapa, underhålla och få någon annan att må bättre. DÄRFÖR. så nu måste jag försöka somna med magont. det går nog det med ska ni se. men imorgon blir det minsann andra bullar.
